Hur bra koll har hästfolket på den hygieniska kvalitén på grovfodret?

Jag tycker det är skrämmande hur låga krav många  foderleverantörer och hästägare har på vad dom utfodrar sina hästar med. Jag tror väl snarare att  det bottnar sig i mycket okunskap och mycket tankesätt som "hur klara sig hästarna förr i tiden"  Den frågan stöter man på ofta och jag har inget mer självklart svar än att hästarna blev inte lika gamla förr som dom blir idag. Jag nöjer mig inte med att mina hästar ska "klara sig" på det dom får. Jag vill att dom ska må utmärkt på det dom får. I detta fall tänker ja på mycket kring just foder. Varje år så får man ofta lite ångest  inför vinternsäsongen för vilken kvalité det ska vara på årets grovfoder, hur noga har grovfoderleverantören varit i år? Hur mycket man ska behöva kassera och roa sig med att elda upp på gården ungefär...vilket själ så mycket energi och för att inte tala om arbetet.

  Vi har ofta tidigare kört på vanligt småbalshö. Vi slutade med det av en anledning. Den anledningen var att det sällan höll den hygieniska kvalitén. Den ena balen var dammigare än den andra. Jag vet inte hur många gånger jag har försökt att förklara detta, men damm= mögel.  Ett bra hö ska inte damma.  Att damm i hö är inget annat är mögelsporer. Detta vet många men istället så börjar dom att lägga höet i vatten  för att reducera dammet  (möglet) . De reduceras något men långt ifrån allt.  Dom som nöjer sig med att endast "hälla" vatten på  höet kan lika gärna låta bli för det har i princip noll inverkan. Mitt korsningsto skulle bli jättesjuk av att ens titta på en dammig hölbal. Så känslig är hon. Inte bra när dom får rethosta av damm, det där kan blir kroniska probem till slut. Det blir vanligare och vanligare att det är mycket svårare att hitta ett bra hö av hygienisk kvalitet än ett hösilage av hygienisk kvalitét. Detta tror jag beror på bristande  hantering vid både intaget och förvaringen efteråt. Jag vet inte hur många lass av halvtaskiga dammiga höbalar vi har eldat, kört tillbaka till leverantören. Så får man höra att " ja men vi fodrar med detta till våra tjurar" Dom har aldrig klagat. Eller: "Vi har sålt massor av detta höet till olika travstall och dom har aldrig klagat"  Uppenbarligen så har våra hästar mer status än dessa andra djur. Detta tycker jag är så otroligt sorgligt. Alla djur äger rätt till ett tjänligt foder. Jag önskar att det på något vis kunde bli rutinmässiga kontroller på vilket foder folk använder sig av.  Det handlar inte om att vara pedant. Det handlar om sunt förnuft.  

Här nedan följer en läsvärd länk

www.hastsverige.se/foderhygien.html

Sedan 3 år tillbaks så har vi fodrat med endast hösilage. Där  kan man också stöta på dålig kvalite   men enligt mig och många andra i inte alls lika stor utsträckning. Men visst kan man ha otur och få partier som man får kassera även där. Efterssom vi har såpass många hästar så fungerar det utmärkt med storbalar  som väger ca 400 kg. En sådan äts upp på ungefär 6 dagar och håller på så vis den hygieniska kvalitén. Om ett hösilage är mögligt så beror det ofta på att det kan ha blivit något hål i plasten, för få lager plast eller att balarna blivit hanterade för mycket. Sedan kan det givetvis även ha råkat bli fel i konserveringsprocessen. Det gäller att noga kontrollera sitt foder. Förra året hade vi ett väldigt flyt då vi hade turen att hitta ett bra hösilage där mögel förekom mycket sällan. Vi hoppas att kvalitén är den samma även i år så vi kan fortsätta med just det fodret för det var nära och bra.  Vad jag vill säga i huvudsak med detta inlägg är att fler hästägare borde lägga större vikt vid den hygieniska kvaliten på grovfodret som dom utfodrar sina djur med. Är man osäker kan man alltid skicka prover på hygienanalys. 

I länken nedan kan ni läsa vad  Cecilia Müller som är foderforskare på SLU  skriver om bland annat dammigt/mögligt hö. 

www.hippson.se/artikelarkivet/foder/svar-pa-fragor-om-mogligt-och.htm