Benlyft unghäst

Jag har inte haft förmånen att kunna börja träna våra unghästar direkt från start eftersom jag inte fött upp dom själv.  Mulle var 8 månader när han kom till oss och stona 6 månader. Dom har hunnit börja väga en del vid den åldern så det var till att ta tjuren vid hornen efter bara ett par veckor sedan dom flyttade in.

En person håller hästen och den andra nöjer sig med att stryka händerna längs benet, med ett tryck för att inte kittla hästen. I början upplevde dom det som obehagligt att någon vidrörde benen så dom stampa runt  ett tag tills dom accepterade att bli vidrörda på benen.  Nästa steg är att få dom att lyfta lite på benet,  så fort dom gjort det så släpper vi ner och berömmer, fortsatte så tills de fungerade bra sedan började vi lyfta mer riktiga hovlyft och när dom accepetrade det så började vi ställa krav som att  få lov att hålla  hoven  en kortare period innan vi släppte ner.

Vi ökade på stundernaa succesivt och dom har farit runt , ryckt hoven ur näven, försökt lägga sig ner och listan  kan göras lång. Bakbenen var värst att träna in, Där kunde dom få mycket kraft i vevingarna och där gällde det att hålla kvar tills benet var helt still och sedan släppa. Kommer dom loss genom att veva med benet så lär dom sig snabbt det och man ger sig själv en omväg till det önskade beteendet. Vägen till lösningen att få en häst som man kunde lyfta hovarna på var att vänja in succesivt så som jag skrivit och tänka på att inte hålla emot när hästen börjar veva med hoven, gunga med istället i rörelserna på så vis så orkar du hålla längre.

Ibland har man ju inte möjlighet att hålla kvar  om de blir för tungt de hände oss flera gånger men vi var envisa och tog nya tag.  

Att kunna lyfta hovarna på sin häst är livsavgörande för hästen. Kan du inte lyfta hovarna på den kan du heller inte sköta den. Vilket gör att hovarna kommer att bli vanvårdade.

Har man ardenner så har man lite extra blåslampa bakom sig för att få det att fungera med hovlyft för att det är i princip omöjligt att hitta en hovslagare till en ouppfostrad/ohanterad  ardenner. I och med att vuxenvikten kan landa på upp mot 900 kg så kanske man kan förstå dom.

Vi har en jätteduktig hovslagare som tar sig an våra hästars hovvård och han har även förståelse för att unghästar kan få bakslag och inte alltid bete sig felfritt i samband med skoningen för det är inte alltid som dom gör.  Dom är 2 och 3 år  gamla och dom har sina saker för sig som att stå och väga och lägga hela tyngden på hovslagaren  till exempel men i det stora hela så sköter dom sig väldigt bra i samband med verkning och där kan vi klappa oss själva på axeln för att vi tog striden med att lyfta benen på dom medans dom fortfarande var hanterbara i vikt. :-)

 Jonna var extra svår att träna benlyft på då hon var extremt kittlig och jag minns att hon gav mig ett rejält blåmärke på låret ;-) Men vad gör man inte för dom man älskar? Man vill ju att dom ska ha dom bästa förutsättningarna för att kunna erbjudas en god vård  för en lång tid framöver.