Muscot (Maxim) även kallad Mulle. Kärt barn har många namn

Vi hade under en längre tid gått i tankebanorna att skaffa en rejäl häst som hade egenskaper som trygghet,sävlighet,stabilitet och en häst som också var mångsidig. En häst som jag även skulle våga släppa ut peter i skogarna med , en häst som även nybörjare skulle kunna rida.  Valet föll på ardennerhästen. Den är mångsidig och går även att använda en hel del i skogen vilket skulle passa Peter bra som finner det roligare än ridning. Peter är dock inget för ridning ska tilläggas. Det är jag som tycker det skulle vara kul om han ville följa med ut  och rida någon gång men han tycker körning med häst lockar mer. Han intresserar sig mer för att kunna göra nytta med hästen och det är ju i sig en sund tanke. Dra timmer som sedan kan bli ved och att ploga snö är ju en syssla som man med födel kan göra med häst.

En kväll kollade jag igenom hästannonser på hästnet och föll pladask för en rödaktig varelse, en ardennerhingst vid namn Maxim.

Här går han med sin mamma Talana 

Foto taget av Therese Richt.

Hade kikat på fler ardennerhästar innan men han fick oss  eller ja... mig att hamna i upplösningstillstånd och jag visste med en gång att det är honom vi letar efter.  Sagt och gjort så åkte vi ock tittade på honom helgen därpå. Vi tog bilen till Svedala som ligger i närheten av Malmö. Träffade honom och hans uppfödare.  Ett par månader senare åkte vi tillbaks för att hämta honom då han var "redo" att lämna sin mamma. Han var då 8 månader. Jag ,Peter och min fina vän Astrid  gick upp tidigt som bara den en svinkall och mörk januarimorgon. Spänningen var på topp i bilen ner. Det väntades snöoväder men det berörde oss inte något större. Är ju bra motorväg hela vägen ner till Malmö från Dingle. Väl hemma igen runt 22 på kvällen så är det en lite ängslig kille som kliver av transporten. Mörkt och okänt ställe, det kunde inte blir så mycket mer obehagligt.  Han hemmastadga sig dock snabbt.

Dagen efter ankomsten var det dags att släppa ihop honom med dom andra hästarna  eftersom vi ville ha dagsljus för att kunna övervaka att allt gick som det skulle vilket det också gjorde. Har aldrig vart med om ett mer harmoniskt ihopsläpp.

www.youtube.com/watch?v=93af-zy4RNI

Han var och är fortfarande en enkel individ som var lätt att komma inpå livet och fick förtroende för oss med en gång.  Här testar han ett schabrak några dagar efter ankomst. 

Vi gjorde ett kollamasken prov på honom som visade att han var full av mask samt stora blodmasken som är hästens farligaste inälvsparasit. Vi gjorde en rejäl avmaskningsprocedur på honom och han blev av med den stora blodmasken men det tog lång tid innan han återhämtade sig. Han hade problem med mycket diarrér och hade svårt att fälla sin vinterpäls och blev allmänt påverkad och såg allmänt luggsliten ut under återhämtningsperioden. Länkar en film där jag  longerar  honom och som man ser på hans päls så hade pasasiterna helt klart satt sina spår. 

www.youtube.com/watch?v=1Oj8PfcY3X0&list=UUDoojiEM4X-CJBCb3eLkUog&index=12

Men med bra foder och RÄTT foderstat så återhämntade han sig och gick från luggsliten  till en välmående, vacker 1 åring.

I dag är han 3 år gammal och har förvandlats till en stilig karl

Så här fin blir han på vintern